Vem
var Kalle Kamrat?
Kalles riktiga namn var således Karl Gabriel
Lindgren, född 1898
i Stugund utanför Söderhamn. I decennier var denne
skogsluffare en känd och uppskattad udda profil, som år efter
år vandrade från Gästrikegränsen, genom Hälsingland, Härjedalen
och Jämtland upp till Lappland, där han vände och vandrade söderut
genom Ångermanland och Medelpad. Hans eviga vandringar sträcker
sig från 20-talets slut fram till hans dramatiska död i
november 1957 nära Morvallsbyn i Västra Hälsingland.
Kalle Kamrat är begravd på Ljusdals kyrkogård. Ingen vet vem som
ordnat med hans gravvård. Kalles avsides belägna dödsplats i
skogen har på senare år blivit ett ”fornminne”.
Enligt myten skall Kalle Kamrat också ha vandrat i Norge,
Finland och ända in i Ryssland…
Troligen var han den siste luffaren av sin
sort.
Namnet ”Kalle Kamrat” eller ”Kamraten” fick han för att
han hälsade alla han mötte med ett ”hej kamrat” eller
”goddag kamrat”!
I skogslänen finns fortfarande många som har
personliga minnen av möten och besök av Kalle. Han är en
legend som lever.
Kalle Kamrat kom att förkroppsliga
människors dröm om frihet, också frihet från arbete och
familjeansvar. Hans hårda luffartillvaro symboliserar en äldre
tids fribytarliv, samtidigt som hans utmanande utanförskap och
livsstil utan trygghetsnät ännu fascinerar oss välförankrade
i det moderna välfärdssamhället.
- Jag menar att Kalle Kamrat kan kännas igen i dagens urbana
invandrarland, säger Jonas Sima. Ett Sverige strängt
organiserat av sociala regler, dataregister och personnummer –
där utvisningshotade flyktingar,
liksom hemlösa och uteliggare söker skydd och överlevnad i
samhällets periferi.
Sådana som Kalle finns fortfarande mitt ibland oss.
Myterna kring Kalle Kamrat växer som barn!
Jonas Simas film KALLE KAMRAT bygger på samtal och intervjuer
med äldre människor i Mellannorrland, särskilt Hälsingland,
och har en fiktiv men historiskt autentisk ramhandling. Till
grund för filmen
ligger en faktabok om Kalle Kamrat av Henry Mattsson, Los
SVERIGES
TELEVISION REGION NORD har beställt och finansierat
produktionen som har nästan spelfilmslängd, 73 minuter.
- Fotografer
är Torbjörn Lindqvist och Erik Eriksson.
- TV-historikern
Olle Häger har utformat journalfilmavsnitten.
- I
filmen medverkar flera amatöraktörer från Hälsingland.
- Riksspelmannen
och konstnären Björn Ståbi, som spelar huvudrollen,
svarar också för filmens musikaliska ledmotiv ihop med
Bengan Janson.
-
Det finns faktiskt människor som i sitt elände finner lindring
för sina livsplågor, förklarar Jonas Sima.
Dessa
socialt skeppsbrutna har ibland mer eller mindre frivilligt valt
sitt utanförskap. Detta konstaterar en aktuell fransk undersökning
av ”clocharder”, uteliggare i Paris. Det är inte säkert
att alla utslagna vill ”slås in” igen!
Kalle
Kamrats öde påminner om ett sådant livsval.
Kalle
uppträdde aldrig som en vanlig fattigluffare eller landstrykare
utan var en vagabond med en yrkesstolthet. Han var utlärd smed
och sålde eller bytte sina trådarbeten mot mat och husrum i
skogsbygderna. Han var ”trådtjackis”, som man sade vid den
tiden. Han kunde också erbjuda skogshuggare, kolare och hästkörare
sin yrkeskunskap med att smida huggjärn, hästskor, knivar och
andra verktyg i skogskojorna. Hos skogsbönder kunde han stanna
en tid och delta i gårdsarbetet.
Men
han gick sällan eller aldrig in i byar eller i större samhällen.
Kalle förblev en skogsluffare som höll sig till skogsstigarna
och basvägarna eller trampade sig fram i obruten mark. Ofta
tvingades han övernatta utomhus vid öppen eld.
-
Hur Kalle kunde överleva i skogarna till exempel under
40-talets hårda vintrar förblir en gåta.
Han
saknade givetvis matkuponger under krigsåren men fick mat och
kläder av snälla människor som under de här åren befolkade
de norrländska skogstrakterna.
Han
var rädd för myndigheterna – hade sannolikt smitit från
militärtjänsten och infördes tidigt i obefintlighetsboken och
dödförklarades.
-
Men jag tror han inte betraktade sig som ett anonymt offer, säger
Jonas Sima.
Det
är inte säkert att Kalle hade kunnat eller velat återanpassa
sig till ett ”vanligt” liv i samhället. Han var en begåvad
människa med flera talanger, bland annat spelman.
-
Han var säkert ingen psykiskt avvikande person utan en konstnärssjäl
som av omständigheterna
inte fått möjligheten att studera och utföra sina drömda
projekt. Han vände sig då bort från verkligheten och valde i
stället luffarlivets befrielse och frihet framför den
”ljumma normaliteten” i ett rutinjobb som stabbläggare på
ett sågverk eller lutkokare på en massafabrik.
Kalle
Kamrat hade egentligen kunnat bli som jag, säger Jonas Sima mångtydigt
Aktörer i Kalle Kamrat
- Kalle
Kamrat - Björn Ståbi
- Kalle
som ung – Anders Lindqvist
-
Kalle far, skomakaren – Nils Fogel
- Bondmoran
– Viveka Ståbi
- Pigan
Anna – Kersti Ståbi
- Piga
– Elin Ståbi
- Arg
hund – Magnum
- Kockan
– Berit Andersson
- Skogshuggaren
– Bengt Haglund
- Skogsarbetaren
– Bengt Jönsson
- Skogsbonden
Jonsson – Petters-Börje Olsson
- Taxichaufför
Gustavsson – Rolf Norman
- Polismannen
– Arne Jansson
- En
pojke – Jon Frank
- Hästköraren
– Mattias Elfqvist
- Arg
småbrukare – Per-Ove Eriksson
- Barn
- Jonas Nyberg, Joakim Berglund, Alexander Hillbom, Emelie
Widmark
- Intervjuade
personer bl.a. Henry Mattsson, Gunnar Sundell, Torbjörn
Lindqvist, Erik Eriksson, Jonas Sima, Signe Andersson, Edit
Elfqvist, Johan Subeck, Lasse Haglund, Anna Forsberg, Lars
Jonsson, Johan Andersson, Kerstin Jonsson, Knut Gustafsson,
Anders Sandqvist, Leif Redenius, Martin Oreblad, Bengt
Olsson, Margareta Rönnqvist, Elna och Allan Myhrberg.
On line-redigering - Håkan Alamaa
Ljudbearbetning – Gunnar Tufvesson
Manus, klippning, regi, produktion Jonas Sima
Skriv ut
|
